Finns det någon skillnad i död i prostatacancer för män som behandlas med olika sorter av hormonbehandling i samband med strålning mot prostatacancer? Det är en av frågeställningarna som Tiago Bonde Miranda arbetar med, specialistläkare i urologi i Region Jönköpings län. Forskningen bedrivs bland annat med finansiering från stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län.

– Vissa patienter med prostatacancer kan inte, eller vill inte, opereras. Då handlar det istället om strålbehandling. Är det en högriskcancer behövs hormonbehandling före, under och efter för att göra cancercellerna mer mottagliga för strålningen. Hormonerna minskar också prostatan, vilket innebär mindre strålning, vilket är bra, förklarar Tiago.

Men synen på hormonbehandling skiljer sig åt i världen. I stora delar av världen används en hormonbehandling som innebär att testosteronnivån sänks. Effektiv behandling, men med risk för en hel del biverkningar.

– Man går upp i vikt och kan få hjärtkärlproblem samt besvär med potensen, vilket följs upp noga, förklarar Tiago.

Olika riktlinjer i världen

I Norden (och för övrigt också Japan) är riktlinjerna att använda en ”snällare” hormonbehandling (antiandrogener) som innebär samma nivå på testosteron i blodet, men ändå gör det svårare för cancercellerna att ta upp testosteron.

– Den behandlingen ger inte heller lika mycket biverkningar.

Men är den lika effektiv?

– Vår studie handlar om att studera dödligheten utifrån de olika behandlingsalternativen. Visar det sig inte vara någon skillnad är den nordiska behandlingsmodellen att föredra, konstaterar Tiago.

Materialet är stort. 7000 män i hela Sverige som insjuknade i prostatacancer åren 2007-2020 ingår, samtliga med högriskcancer som får hormonbehandling tillsammans med strålning.

Korskör kvalitetsregister

Tiago Bonde Miranda konstaterar att de svenska kvalitetsregistren är nyckeln till forskningen.

– Vi kan korsköra bland annat det nationella prostatacancerregistret (NPCR), dödsorsaksregistret och läkemedelsregistret för att se resultatet av hormonbehandlingen, förklarar han.

Att det enbart är svenska män är inget problem i sammanhanget.

– Även om våra riktlinjer säger den ”snällare” antiandrogenbehandlingen, så varierar det mellan sjukhusen i Sverige. I materialet finns tillräckligt många män som fått den andra hormonbehandlingen för att det ska bli statistiskt säkert, förklarar han.

Skriver vetenskaplig artikel

Resultatet blir klart under hösten 2023 och arbetet pågår med att skriva en vetenskaplig artikel och få den publicerad i första hand i en onkologisk tidskrift.

Sedan 2019 forskar Tiago Bonde Miranda, urolog i Region Jönköpings län, bland annat om skillnader i dödlighet för män som behandlas med olika sorter av hormonbehandling som tillägg till botande strålning mot prostatacancer. Ett väldigt spännande forskningsområde, konstaterar han. Foto: Mikael Bergström

Tiago Bonde Miranda har idag sin tjänst dels på urologkliniken i Region Jönköpings län, dels på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Han är specialistläkare i urologi sedan 2021 och började sin forskning omkring 2019 sedan han fick kontakt med David Robinsson, processledare i Region Jönköpings län för prostatacancerprocessen, och idag huvudhandledare för Tiago.

– En studie handlade om att studera kliniskt prognostiska faktorer, alltså om man utifrån olika faktorer som till exempel PSA-värde, palpering av prostata, röntgenfynd och socioekonomiska faktorer kan bedöma hur prostatacancern kommer att utvecklas, säger han och poängterar samtidigt att PSA-värdet har många felkällor.

Mer kunskap om uppföljning

En annan studie har handlat om att titta närmare på så kallad kastrationsresistens.

– I vissa fall behandlas prostatacancer med testosteronsänkande läkemedel. Efter en viss period kan sjukdomen utveckla sig trots låga testosteronhalter – detta kallas för kastrationsresistent prostatacancer. I denna studie har vi undersökt vilka faktorer vid diagnostillfället är viktigaste för att förutse tiden det tar att utveckla en kastrationsresistent sjukdom. Vi fann att det PSA-värde som tas 3 till 6 månader efter läkemedelsbehandlingen inletts är det viktigaste faktorn för att uppskatta tid till kastrationresistens. Med den här kunskapen vet vi mer vilka patienter som behöver följas upp tätare och kan behöva behandlingsinsatser och vilka vi kan glesa ut kontrollerna av och minska stressen för. Alltså en mer individanpassad uppföljning, säger Tiago Bonde Miranda.

Det finns många olika infallsvinklar i forskningen kring prostatacancer.

Ny studie på män i länet

Hösten 2023 är Tiago i startgroparna för en fjärde studie, då enbart med män i Jönköpings län som utvecklar prostatacancer.

– Även här handlar det om så kallad kastrationsresistens, alltså när den tidpunkt inträffar när cancern utvecklar sig (genom ökning av metastaser och/eller stigande PSA) trots lågt testosteronvärde. Tilläggsbehandlingar finns för när det stadiet uppnås. För att kunna sätta ett datum för kastrationsresistens måste information om: i) metastasutveckling, ii) PSA-trend och iii) testosteronhalter finnas tillgänglig.  Tyvärr, saknas ibland data avseende någon av dessa 3 parametrar. Vi önskar studerar andra definitioner av kastrationsresistenssjukdom, som kan användas vid situationer där till exempel data om testosteron saknas, säger Tiago Bonde Miranda.

Hans stora intresse för forskning går inte att ta miste på. Han pratar med starkt engagemang om både patientgruppen och de resultat han får fram.

”Spännande utforma projekt”

– Det är så spännande att utforma ett projekt och få fram resultat som ingen annan känner till – ännu! Samtidigt är det väldigt lärorikt när man skriver ett manus, skickar till en vetenskaplig tidskrift och får motfrågor som man kanske inte tänkt på innan. Det berikar väldigt mycket.

Han tycker också att kunskapen gör stor nytta i den kliniska vardagen.

– Det är väldigt roligt att träffa patienter som ställer mycket frågor. Forskningen gör också att jag kan vara tryggare i min roll. Urologiska sjukdomar är väldigt spännande och det händer så otroligt mycket på det här området.

Med hjälp av ekonomiskt stöd från Futurum och stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län har Tiago både kunnat delta på konferenser och fått forskningsanslag.

– Stiftelsen betyder jättemycket för mig, säger han.

MIKAEL BERGSTRÖM