Helena Bruhn, neurolog och överläkare på Länssjukhuset Ryhov, är sedan våren 2025 styrelseledamot i stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län.
– Det är viktigt med lokal cancerforskning och jag hoppas kunna bidra med min kompetens, säger hon.

Stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län bildades redan 1973 på initiativ av Torsten Wilhelmsen, då direktör för försäkringsbolaget Allmänna Brand i Jönköping.

Sedan dess har stiftelsen vår och höst delat ut pengar till olika ansökningar som handlar om forskning eller kompetensutveckling inom det onkologiska området.

– Jag ser en fördel i att vi i styrelsen är representanter från flera olika kliniker. Jag vill bidra med min kliniska kunskap, som inte primärt är det onkologiska perspektivet, och sprida information om stiftelsen på flera kliniker. Det är viktigt med lokal cancerforskning, för patienterna, medarbetarna och för Region Jönköpings län. Forskning gör att vi får ännu mer kompetenta medarbetare, vilket gynnar patienterna, säger hon.

Helena Bruhns arbetsplats är neurologmottagningen på Länssjukhuset Ryhov. Här möter hon bland annat patienter med hjärntumörer.  I april 2025 disputerade hon om glioblastom.

Det är den vanligaste och mest aggressiva formen av primär hjärntumör. I Sverige insjuknar cirka 400 varje år, och den gemonsnittliga debutåldern är drygt 60 år.

– Jag har tittat på hur man utifrån debutsymtom kan förutspå överlevnaden och hur överlevnaden har utvecklats över tid inom såväl Jönköpings län som nationellt.

Överlevnaden för den som insjuknar i glioblastom har förbättrats något.

– Den har blivit lite bättre för alla åldersgrupper, behandlingsformer och funktionsnivåer, men fortfarande är den genomsnittliga tiden för överlevnad bara 12 till 15 månader efter diagnos. Så det är fortfarande en dyster prognos. Det gör det desto viktigare att hitta faktorer som kan påverka överlevnaden, säger hon.

Helena Bruhn beskriver hur hon som neurolog  tittar på faktorer som kan påverka, utöver onkologiska läkemedel och kirurgi.

– Vi håller nu på att starta en studie i Sydöstra sjukvårdsregionen tillsammans med Linköping där vi ska titta på vilken effekt ett speciellt epilepsiläkemedel kan ha på överlevnaden. Man tror, efter djurstudier, att utvecklingen kan bromsas upp. Det handlar då om annat användningssätt av ett ordinarie läkemedel, beskriver hon.

En ny behandlingsform för glioblastom infördes 2005, vilket ledde till att överlevnaden ökade flera månader.

– Sedan dess har det inte hänt så mycket behandlingsmässigt, men ändå har överlevnaden gradvis förbättrats lite. Det beror sannolikt på att alla små steg har blivit lite bättre, som kirurgi, strålbehandling, onkologiska behandlingen och det allmänna omhändertagandet. Även de som inte klarar en behandling lever längre, vilket är tecken på att den palliativa vården blir allt bättre.

Glioblastom och andra hjärntumörer ingår i de standardiserade vårdförloppen, SVF, som infördes 2017.

– Man har inte sett någon större skillnad i överlevnad sedan det infördes. Men vi i Region Jönköpings län har alltid klarat ledtiderna för vården, varit snabba, och jag är stolt över vårt samarbete med onkologkliniken

I sin forskning har hon bland annat studerat debutsymtomen och kopplingen till överlevnad. Krampanfall är ett vanligt debutsymtom  med längre överlevnad. Detta beror troligen på att tumören är mindre, upptäcks tidigare och att de som drabbas av kramp som debutsymtom ofta har en bättre funktionsnivå, vilket gör att de tål kraftfullare behandling, än patienter som drabbats av förlamningar eller kognitiv svikt.

– Man opererar först och tar bort så mycket som det går, och kombinerar sedan strålning och cellgifter.

Även om tiden för överlevnad generellt sett är kort, så sker det ändå en positiv utveckling.

– Nu börjar det komma patienter som överlever fem år, säger hon.

Helena Bruhn inledde sin forskning 2012 och disputerade våren 2025. En lång process med stort patientunderlag och genomgång av kvalitetsregister som hon upplevt mycket positiv.

– Det är roligare att bedriva forskning om man träffar patienter och får en känsla vem man bedriver forskningen för.

Dessutom är det förstås ett angeläget forskningsområde.

– Vi ser en liten ökning i insjuknande över tid och hjärntumör är en svår sjukdom. Det är en cancersjukdom, med allt vad det innebär, och påverkar dessutom hjärnans funktioner och ibland personligheten. Det blir som en dubbel belastning – en sjukdom som också påverkar kognitivt, säger Helena Bruhn.

Vad ökningen i frekvens beror på är okänt, men Helena Bruhn passar på att avfärda en vanlig missuppfattning:

– Det finns inget samband med mobiltelefonanvändning. Det visar flera stora studier.

MIKAEL BERGSTRÖM

Helena Bruhns avhandling

Helena Bruhn sammanfattar sin avhandling om glioblastom så här: Sammantaget ger denna avhandling kunskap om att, trots att glioblastom är en mycket aggressiv sjukdom, har överlevnaden fortsatt att förbättras sedan den effektiva kombinationsbehandlingen med cytostatika och strålning infördes för 20 år sedan. Det behövs dock ytterligare insatser, särskilt för patienter med kognitiv nedsättning vid debut. Framsteg inom kirurgiska tekniker, strålbehandling, kemoterapi och introduktionen av nyare behandlingar visar på en ständig utveckling. Att dela dessa framsteg kan bidra till att inge hopp och förtroende för den ständigt förbättrade vården av glioblastom.