Kan blodbiomarkörer delvis ersätta röntgenundersökningar vid uppföljning av spridd bröstcancer och kan det användas för att tidigt upptäcka återfall efter tidig bröstcancer? Det är ett av forskningsområdena för Maria Ekholm, överläkare i onkologi vid Länssjukhuset Ryhov och docent i onkologi vid medicinska fakulteten, Linköpings universitet. Hon är en av de forskare som fått bidrag från stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län.

Maria Ekholm inledde sin forskning 2013, året efter att hon blivit specialistläkare.

– Jag kände att jag behövde en ny utmaning. Det finns många fördelar med att ha en forskarutbildning och det är väldigt stimulerande att kunna kombinera forskning med kliniskt arbete. Genom forskningen har jag lärt mig mycket som gör mig till en bättre doktor, säger hon.

2018 var det dags att disputera, då på biomarkörer i form av vävnadsmarkörer. Nästa steg blev en forskartjänst i England ett år.

– Jag ville testa att forska och arbeta utomlands, och kunde finansiera det genom bland annat anslag från Futurum och stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning.

Hur får man möjlighet att kunna forska utomlands?

– Det fanns ingen beskrivning om hur man skulle gå till väga, inga öppna dörrar. Jag fick själv söka kontakt och undersöka vad som krävdes för att det skulle kunna genomföras, till exempel skaffa engelsk läkarlegitimation och ansöka om finansiering. Jag ville lära mig mer om kliniska studier och arbeta på ett stort cancersjukhus. Det blev på The Christie NHS Foundation Trust i Manchester, som är Europas största center för cancervård och som behandlar över 60 000 cancerpatienter per år.

Satte upp studie om blodbiomarkörer

Tillsammans med en engelsk läkarkollega satte Maria Ekholm upp en studie om blodbiomarkörer, som sedan fick fortsätta hemma i Sverige efter året i Manchester.

– Jag kunde fortsätta min forskning i Sverige på halvtid tack vare ett post doc-stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, 2019. Då öppnade vi studien på fem sjukhus: Jönköping, Linköping, Kalmar, Göteborg och vid Södersjukhuset i Stockholm. Trots att pandemin resulterade i att den ursprungliga tidsplanen inte kunde hållas, lyckades vi inkludera totalt 97 patienter i England och Sverige innan studien stängde för inklusion i mars 2023.

Följa effekten av behandlingen

Patienterna behandlas och genomgår röntgenkontroller enligt klinisk rutin. Utöver detta tas regelbundna blodprover.

– Vi undersöker om blodbiomarkörer kan användas för att följa och utvärdera effekten av den givna behandlingen, som ett alternativ till att patienterna röntgas var tredje månad. För en del patienter växer tumören snabbt, för andra kan sjukdomen hållas stabil i många år med rätt behandling och patienter i denna grupp genomgår därmed ett betydande antal ”onödiga” röntgenundersökningar.

En av de biomarkörer som studeras är cirkulerande tumör DNA (ctDNA), vilket är små fragment av cancercellernas arvsmassa som frisätts i blodet hos patienter med cancer. ctDNA är ett ”hett” område inom forskningen just nu eftersom det tas med ett enkelt blodprov och kan spegla vad som händer med cancersjukdomen i realtid.

”Vårt upplägg är kostnadseffektivt”

– Många företag är också intresserade av detta. Vår metod är förhållandevis enkel, snabb och kostnadseffektiv, för att det ska vara möjligt att implementera kliniskt i vården i framtiden. Vi mäter hur mängden ctDNA i blodet ändras över tid. Ofta ses höga nivåer vid diagnos, som efter start av behandling sjunker till låga eller omätbara nivåer så länge behandlingen fungerar. Stigande nivåer kan ofta upptäckas flera månader innan tumörtillväxt kan bekräftas på röntgen. Vi kommer alltså att undersöka om vi kan avstå från röntgenundersökningar så länge blodbiomarkörerna visar låga nivåer för att sedan återuppta kontrollerna när nivåerna börjar stiga, säger Maria Ekholm.

Detta koncept innebär en stor fördel för patienterna.

–  Att lämna ett blodprov är mycket enklare för patienten, jämfört med att genomgå röntgenundersökningar med datortomografi eller magnetkameraundersökning, där patienten behöver dricka kontrast eller ligga still länge. Därtill är vissa typer av metastaser, till exempel skelettmetastaser, ofta svåra att utvärdera på röntgen, vilket innebär att det kan vara svårt att bedöma om en behandling fungerar eller inte.

Flera andra möjliga blodbiomarkörer ingår också i forskningen.

– Vi kommer undersöka om känsligheten i att förutsäga sjukdomens utveckling kan öka genom att analysera flera olika markörer som speglar olika aspekter av tumörsjukdomen, säger Maria Ekholm.

Skriver första artikeln

Steg för steg ger forskningen svar på olika frågeställningar.

– Vi sammanställer nu de första resultaten i en vetenskaplig artikel och hittills ser det lovande ut, säger Maria Ekholm som hoppas på publicering under hösten 2023.

För att kunna säkerställa att blodbiomarkörsbaserad uppföljning fungerar behöver man fortsätta följa patienterna en längre tid och patienterna kommer att fortsätta följas i studien, som längst till maj 2026, berättar hon.

Inom den pågående studien finns det flera perspektiv.

– Vi kommer också titta på andra ”nyare” biomarkörer, till exempel extracellulära vesiklar som är ett slags ”miniceller” som spelar stor roll för cancersjukdomen. Detta är ett ganska nytt område som vi kommer att studera i samarbete med forskare vid Linköpings universitet.

Separat studie enbart på Ryhov

Maria Ekholm driver ytterligare en studie som enbart omfattar patienter i Jönköpings län. I den ingår både patienter med tidig bröstcancer som får sin cellgiftsbehandling före operation och patienter med spridd bröstcancer.

– Vi följer patienterna över tid för att se vad som händer i deras blod och kopplar det till var som händer med bröstcancersjukdomen. Syftet är detsamma som i den andra studien, dvs att undersöka om blodbiomarkörer kan användas för att förbättra behandling och uppföljning. Men här har vi möjlighet att studera olika stadier och subtyper av bröstcancer och om konceptet fungerar även senare i sjukdomsförloppet.

Inom forskningsstudien samlas det in många prover, som lagras i en biobank för att också vara tillgängliga för framtida forskning.

– Vår forskning kommer att bli en pusselbit i det stora arbete som kan leda till justeringar i det kliniska arbetet med patienter. Vi samlar in prover brett, vilket ger möjlighet att fortsätta med olika studier.

Lärde sig mer om analysmetoderna

Maria Ekholm ville lära sig mer om de avancerade analysmetoder som krävs för blodbiomarkörer.

– Jag valde att göra en andra post doc-tjänstgöring på ett laboratorium i Göteborg. Jag ville lära mig mer om analyserna. När man bedriver sådan här forskning är det viktigt att man också förstår analysmetoderna och vilka begränsningar som kan finnas, tycker hon och lyfter fram det viktiga samarbetet mellan preklinisk och klinisk forskning och hur lärorik denna period var.

I Sverige upptäcks cirka 9 000 fall av bröstcancer varje år, vilket är en stadig ökning under ett antal år.

– Överlevnaden blir bättre och bättre. Vi har allt bättre behandlingar att erbjuda och även patienter med spridd bröstcancer lever allt längre.

Viktigt med individanpassad behandling

Det är också viktigt att ge en så individanpassad behandling som möjligt.

– Att ge all behandling vi har till alla gynnar ingen. Det leder till överbehandling och det är väldigt dyrt. Så det gäller att välja rätt och detsamma gäller även vad gäller uppföljning.

Hennes forskning är förstås beroende av att patienter vill delta. Här upplever hon inga problem.

– Det är oftast ganska lätt. Många patienter vill vara med och bidra till forskningen för att hjälpa framtida patienter.

Stor hjälp av regionens biobank

Stor hjälp har hon av Region Jönköpings läns biobank.

– Jag är lite stolt över att vi får så bra hjälp av vår biobank. Vi har fått till sjukvårdsintegrerad biobankning. Man beställer forskningsprover i BoS (beställning och svar), patienten går till en provtagningscentral vid något av sjukhusen i regionen, sedan processas de och lagras i biobank. Väldigt smidigt och i framkant, direkt från provtagning till biobank.

Forskning är förstås helt beroende av finansiering.

– Finansieringen från stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län har varit avgörande för att komma igång med dessa projekt. Jag har även tilldelats forskningsmedel under doktorandtiden, för att finansiera min tid i England och för att driva de olika projekten. Jag är mycket tacksam för det ekonomiska stöd jag fått och det har bidragit till att jag är där jag är idag, säger Maria Ekholm.

MIKAEL BERGSTRÖM