Den som drabbas av bröstcancer bör få en individuell, skräddarsydd behandling. Men skiljer sig förutsättningarna något åt om den insjuknade är 70 år eller äldre? Detta är en av de frågor som Christine Lundgren, överläkare i onkologi på Länssjukhuset Ryhov, ska studera med hjälp av finansiering av stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län.

– Äldre patienter är underrepresenterade i kliniska studier, så här finns det kunskapsluckor när det handlar om att fastställa behandlingsriktlinjer. Det finns till exempel större risk för biverkningar av behandlingar om man är äldre, eftersom det är större sannolikhet att man också har andra sjukdomar, säger Christine Lundgren.

Hon är hösten 2023 i startgroparna för två olika registerstudier. Båda studierna omfattar patienter som får återfallsförebyggande behandling efter nyinsjuknande i primär bröstcancer.

Ska validera ett digitalt stöd

– Patienten är opererad, tumören är borta, men det kan finnas mikroskopiska celler kvar, därför sätts behandling in med cellgifter i vissa fall. Men cellgifter innebär ungefär ett halvt års behandling, med risker för biverkningar. Frågan är vilka äldre som är lämpliga för behandlingen. Risk för återfall och överlevnad är faktorer som är väsentliga i denna bedömning, säger hon.

Här finns snart ett digitalt stöd som är utvecklat av en forskargrupp i Nederländerna.

– I stödet matar man in olika kliniska variabler som ålder, antal läkemedel, andra sjukdomar och tumördata. Resultatet blir en skattning av risken för återfall efter fem år och ger en bild av hur extensivt man bör behandla patienten. Detta är ett efterlängtat stöd. När det snart lanseras vill vi validera att den ger ”rätt resultat”. Det vore en styrka om det visar sig att den fungerar bra även i en stor kohort av svenska patienter.

Hur kan man då validera detta?

– Den nationella databasen BCBaSe, i vilken det finns nationell täckning som innehåller data för över 100 000 bröstcancerpatienter från 2008, sammanlänkar data från flera register som Nationella Kvalitetsregistret för Bröstcancer (NKBC), Dödsorsaksregistret och Cancerregistret. Via databasen kan man få fram alla de variabler som stödet från Nederländerna använder, men också uppgifter om vilken behandling patienten fått och hur det gått. Vi ska mata in våra variabler i detta stöd och jämföra det uppskattade utfallet med det faktiska utfallet, ”facit”, som vi har i databasen. Visar det på en hög träffsäkerhet stärker det oss i att sedan använda stödet i vår kliniska vardag. Detta instrument kan på så sätt användas i diskussion med patienten för att lättare kunna göra ett gemensamt behandlingsval som är mer grundat. Men det handlar förstås också om vad patienten vill och vår kliniska känsla, som inte går att få in i ett stöd, beskriver Christine Lundgren.

Studera negativa effekter av cytostatikabehandling för äldre

Den andra studien ska studera patienter 70 år och äldre som opererats för bröstcancer och fått cellgiftsbehandling före eller efter operationen.

– Vi ska titta på hur många som under första året efter sin diagnos lagts in på sjukhus på grund av cellgiftsbiverkningar och hur många som avlidit under första året efter diagnos . Vi vill alltså titta på de negativa effekterna av att behandla äldre patienter med cellgifter i återfallsförebyggande syfte. Vi ska också titta på olika undergrupper, om utfallet skiljer sig något åt beroende på vilken typ av cellgift som patienten fått samt om behandlingen gavs före eller efter operation.

Vill undvika allvarliga biverkningar

Christine Lundgren beskriver att en bröstcancerpatient oftast får en standardregim av cellgifter, som kan ge olika typer av biverkningar, som hjärtpåverkan, nervpåverkan och risk för infektioner.

– Cellgifter innebär i regel att man tar ett halvår av patientens tid för att minska risken för återfall. Samtidigt vill man förstås undvika de allvarliga biverkningarna som resulterar i exempelvis sjukhusinläggning, vilket är något som vi ska studera. Vet man hur stor återfallsrisken och överlevnad är inom fem år, samt har mer kännedom om risker med att behandla äldre med cellgifter, är det lättare att tillsammans med patienten ta beslut om hur intensivt man vågar behandla, säger Christine Lundgren.

Disputerade 2022 om hormonellt känslig bröstcancer

Som överläkare arbetar Christine Lundgren främst med bröstcancer. Januari 2022 disputerade hon på forskning som delvis handlade om att förutspå utfall för yngre patienter som diagnosticerats med primär bröstcancer utifrån en uppdelning av hormonkänslig bröstcancer (ca 80-85 procent av all bröstcancer) i två subgrupper, som associeras med låg och hög risk för återfall. Indelningen styr i sin tur hur intensivt patienten behandlas efter kirurgi.

– Den efterföljande behandlingen vid hormonkänslig bröstcancer omfattar i regel antihormonell behandling och eventuellt tillägg av cellgifter, allt i syfte att minska risken för återfall. Inför valet att ge tillägg av cellgifter, är det vägledande att fastställa subtyp av bröstcancer.

Hög följsamhet till antihormonell behandling i länet

Den antihormonella behandlingen har god effekt för att minska återfallsrisken. Men det innebär att ta tablett dagligen i regel i fem år, med risk för biverkningar.

– Vi studerade följsamheten till antihormonell behandlingen utifrån uthämtade tabletter från Läkemedelsregistret. Tidigare studier har visat att den kan vara så låg som 50 procent. Men patienterna i Region Jönköpings län var följsamma, över 90 procent, förklarar hon.

I en annan studie jämförde hon en äldre och en nyare metod för att dela in hormonkänsliga tumörer i de två subgrupperna som associeras med låg och hög risk för återfall.

– Det visade sig att överensstämmelsen var dålig mellan dessa metoder, förklarar Christine Lundgren.

Bytt fokus från yngre till äldre patienter 

Nu har hon alltså bytt fokus från den yngre till den äldre patientgruppen. Här finns det många kunskapsluckor.

Efter sin disputation 2022 fick hon mer kontakt med onkologen Antonis Valachis i Örebro, som satt i betygsnämnden, och som hon nu inlett samarbete med i de nya studierna.

– Han är en otroligt kunnig onkolog inom bröstcancer, som gärna hjälper andra i forskningsprojekt. Att forska ger mig så mycket mer som kliniker. Det är tidskrävande, men roligt. Samtidigt är det stimulerande att ha projekt med en patientgrupp som jag träffar i mitt kliniska arbete. Det är viktigt för mig att känna att jag kan ha nytta av forskningen i mitt arbete som klinker.

Forskningen finansierar hon bland annat genom en post-doc tjänst från Futurum och pengar från stiftelsen Fonden för klinisk cancerforskning i Jönköpings län.

– Jag har sökt och fått pengar i olika projekt. Stiftelsen är en viktig källa för cancerforskningen i vår region, tycker Christine Lundgren.

MIKAEL BERGSTRÖM